Leder nationella prov till ökad likvärdighet? Bevis efterlyses!

Förra veckan var jag på en mycket trevlig konferens i München. Konferensen var arrangerad av en europeisk intresseorganisation för bedömningsforskning, där jag är medlem. Förutom forskare från Europa, fanns det även folk från många andra av världens hörn, som Kina, Indien, Australien och Chile. En av huvudtalarna på konferensen var från Chicago, USA. Han heter James Pellegrino och har mycket lång erfarenhet inom utbildningsvetenskaplig forskning. Han har dessutom fått flera utmärkelser för sitt arbete inom fältet.

Pellegrino talade om vikten av att det finns en samstämmighet i länders bedömnings- och betygssystem. Om man exempelvis i nationella prov lägger fokus på den typ av kunskaper som kan delas upp i småbitar och testas var för sig i enskilda uppgifter – och som oftast bara har ett enda rätt svar – då är det samma typ av kunskaper som kommer att premieras i klassrummen. Det finns många och starka empiriska belägg för detta antagande, dvs. att nationella prov påverkar både undervisningens innehåll och hur klassrumsbedömningen går till. Pellegrino menar därför att man måste hitta sätt att testa de kunskaper, som man verkligen tycker är viktiga (dvs. de kunskaper som uttrycks i kursplanerna), även på nationella prov. Genom att samma typ av kunskaper testas både i klassrummet och på de nationella proven, får vi en samstämmighet i systemet.

Han varnade också andra länder för att följa i USA’s fotspår. I USA envisas man med att förlita sig på prov baserade på enkla kortsvars- och flervalsuppgifter, som inte förmår fånga de komplexa kunskaper man faktiskt vill att eleverna ska utveckla (ett mer ingående resonemang om detta kommer i ett senare blogginlägg). Detta påverkar i sin tur undervisningen, genom att även klassrumsbedömningen får ett fokus på samma enkla kunskaper. Många av deltagarna från Storbritannien nickade igenkännande. De känner igen sig. Flera studier på hur nationella prov gett en negativ påverkan på undervisningen har genomförts i Storbritannien. Dessa forskare berättade dessutom hårresande historier om hur deras system med extern rättning ger mängder av negativa konsekvenser. Hur ansvaret för bedömningen fråntas läraren och hur alla återkopplings- och utvecklingsmöjligheter därmed försvinner. Hur man som elev bara får ta del av ett resultat, men utan att veta vad det är baserat på. Hur friskolor med mycket pengar sätter i system att överklaga resultaten på proven (vilket kostar pengar), och på så sätt lyckas höja sina resultat.

Då känns det onekligen lite olustigt att komma hem till Sverige igen. För i Sverige har vi nyligen haft en utredning om de nationella proven. Och vad är det som föreslås där? Jo, att vi ska inleda en försöksverksamhet med digitala prov och extern rättning. Och att proven ska innehålla större andel enkla uppgiftsformat. Just exakt det som andra länder varnar för! Ändå vill vi göra likadant. Trots deras varningar om vilka negativa konsekvenser det kan innebära. Är negativa pedagogiska konsekvenser ingen viktig fråga i Sverige? Trots allt prat om PISA och om att förbättra elevernas resultat? Det finns uppenbart andra saker som är viktigare.

Och det som anses allra viktigast med de nationella proven i Sverige, är att de förväntas bidra till att lärarna i högre grad sätter rättvisa och likvärdiga betyg. Det finns dock ett, inte helt oansenligt, problem med denna förväntning på proven. Nämligen att det inte finns några som helst belägg för att proven förmår uppfylla detta syfte. Trots att vi redan haft nationella prov under lång tid, finns det faktiskt inga indikationer på att proven bidragit till en mer likvärdig bedömning och betygsättning. Så om det inte fungerat hittills, varför skulle det fungera i framtiden? Och enligt utredningen ska det dessutom ske med färre prov.

Anledningarna till att de nationella proven inte förmår stödja ökad likvärdighet har jag skrivit om så många gånger, att jag inte repeterar det här. Men en central del ligger i kraven på mätsäkerhet och standardisering, vilka leder till att tolkningen av kursplanen ser annorlunda ut för provkonstruktörer jämfört med lärarnas tolkning. Provkonstruktörernas tolkning är betydligt snävare, eftersom den ska resultera i företrädesvis korta, skriftliga uppgifter som kan genomföras på utsatt tid av alla elever samtidigt. Det innebär att nationella prov inte innehåller omfattande laborationer, uppgifter som tar lång tid att genomföra eller uppgifter som kräver samarbete. I kombination med kursplaner som efterfrågar komplexa förmågor, blir provens begränsade tolkning av kursplanerna problematisk. För om proven testar enklare kunskaper än de som efterfrågas i kursplanerna, hur ska då proven räknas in i betyget och ge stöd för en likvärdig betygsättning? Vi får helt enkelt inte den samstämmighet i systemet, som Pellegrino efterfrågar. De nationella proven prövar en annan sorts kunskaper än vad kursplanerna efterfrågar, vilket i sin tur riskerar att leda till ett ökat fokus på enklare kunskaper även i klassrummen.

För att hantera denna situation, kan man agera på olika sätt:

  1. Man kan acceptera att proven har starka begränsningar, på grund av kraven på mätsäkerhet och standardisering, och därför MINSKA deras inflytande på elevernas betyg. Istället kan man ta tillvara provens positiva effekter, som att visa på kreativa och bra sätt att bedöma kursplanernas komplexa förmågor (dvs. ”exemplariska prov”).
  2. Man kan låta proven STYRA elevernas betyg. Med enbart lätträttade uppgifter, minskar variationen i lärarnas bedömning, och betygsättningen blir mer likvärdig. Baksidan är att proven därmed ersätter kursplanerna och riskerar att snäva in både undervisning och bedömning. Undervisningen blir bara en förberedelse för proven. Det som inte testas, väljs bort i undervisningen.
  3. Man kan göra proven helt OBEROENDE av betyget, genom att provresultat rapporteras parallellt med det betyg läraren satt. På så sätt slipper man bekymret med att ”blanda ihop äpplen med päron” om proven testar andra kunskaper än vad som specificeras i kursplanen. Det finns flera exempel på länder som använder sig av detta sätt att hantera provresultat, så det är faktiskt inte så märkligt som det kanske kan låta.

Men enligt utredningen bör Sverige inte följa något av dessa alternativ. Istället föreslås att vi ska ÖKA provens inflytande på betygen, men fortfarande utan att styra betyget. Det vill säga en icke-lösning som troligen inte kommer att få någon effekt på likvärdigheten överhuvudtaget, men som eventuellt kommer att ge en mängd andra negativa konsekvenser, till följd av ökat fokus på enklare kunskapsformer och extern rättning. Konsekvenser som redan är dokumenterade i andra länder, men som vi alltså ignorerar.

Man kan fråga sig varför. Varför vill man så gärna rädda proven, oavsett om de förmår uppfylla sitt syfte eller inte? Varför inte försöka hitta andra vägar? Vägar som i vetenskapliga studier eller genom beprövad erfarenhet visat sig leda till ökad likvärdighet. För det är inte som att det saknas idéer för hur man kan öka likvärdigheten, med eller utan nationella prov. Ett av de tydligaste exemplen är så kallade modereringssystem, där grupper av lärare kollegialt granskar varandras bedömning och betygsättning. Och där man regelbundet bedömer elevers prestationer tillsammans. Enkelt uttryckt: Genom att som lärare prata om bedömning, och arbeta med bedömning tillsammans, så skapar man också en samsyn kring vad som ska bedömas och hur bedömningen kan gå till. Det är ett arbete som är kontinuerligt och integrerat i den reguljära undervisningen. Inte något annorlunda, som dimper ner i verksamheten någon gång om året. Tyvärr har man inte ens beaktat sådana möjligheter i utredningen. Vilket alltså innebär att vi troligen får leva både med en icke-likvärdig betygsättning, och negativa konsekvenser på undervisningen, ett tag framöver. Tills någon orkar tar tag i problemet på riktigt. Någon som bryr sig mer om elever och deras lärande än om prov.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s