Fråga om likvärdig undervisning

Hej 4ril,

Och tack för ditt inlägg. Frågan du ställer, gäller min syn på lärares kompetens i att undervisa. Det är en rimlig fråga, men innan jag svarar på den, vill jag för säkerhets skull vara extra tydlig med ett par saker:

Först: När man antyder att det finns problem i skolan, som är kopplade till lärarnas kompetens, kommer det obönhörligen arga kommentarer i stil med att forskare inte respekterar lärarnas yrkeskunnande. Jag vill absolut hävda att det INTE förhåller sig så. Tvärtom. En viktig drivkraft för mig är bidra till att (åter-)upprätta förtroendet för lärarkåren. Detta är en av anledningarna till att jag inte anser att det är en bra lösning med extern rättning av nationella prov (och att det troligen inte hjälper är den andra anledningen). Man kan inte plocka bort centrala delar av lärarnas yrkesutövning och tro att det inte påverkar förtroendet för professionen. Jag vill därför hellre att man bygger upp de delar av lärarkompetensen som brister, så att det även fortsatt är lärarna som gör lärarnas jobb. Men för att kunna bygga upp, måste man – precis som i formativ bedömning – identifiera utvecklingsbehoven. Och precis som i formativ bedömning handlar detta inte om att döma någon, och det hjälper inte heller att förneka svagheterna; det handlar om att arbeta konstruktivt och systematiskt för att komma dit man vill.

Det som också är viktigt att inse, är att bristerna i detta sammanhang inte är lärarnas fel. Det är ett systemfel. Att vi till exempel har en lärarutbildning, som inte i tillräcklig grad förbereder studenterna för yrkesutövningen, är knappast lärarnas fel. Men det påverkar ändå lärarkårens kompetens. Det man inte får lära sig på sin utbildning måste man lära sig någon annanstans, vilket leder till att nyblivna lärare lätt faller in i befintliga traditioner. Problemet är att vi exempelvis gjort ett radikalt byte från normrelaterad till målrelaterad bedömning och betygsättning. Det finns således inte någon lång tradition av hantverkskunskap att luta sig mot när det gäller att bedöma och sätta betyg i ett målrelaterat system. Så var ska man då lära sig hur man bedömer och sätter betyg i ett sådant system på bästa sätt? Och återigen: Hur kan vi tro att en bra och likvärdig praktik utvecklas alldeles av sig självt?

Således: Jag anser inte att detta handlar om brist på respekt för lärares yrkeskunnande, utan om att inse att lärarnas jobb förändras hela tiden – och har förändrats radikalt på vissa områden – vilket innebär att yrkesutövningen måste utvecklas i takt med dessa förändringar. Men för att göra detta, måste vi hitta svagheterna och arbeta konstruktivt och systematiskt för att bli bättre. Detta ligger även i professionens eget intresse, för att hålla hög kvalitet och vinna förtroende.

Den andra saken jag vill vara tydlig med, innan jag svarar på frågan om lärares undervisning, är att jag är en ganska ”närsynt” forskare. Jag sysslar med bedömningsfrågor, men inte med undervisning generellt. Jag är därför inte särskilt väl insatt i nyare studier och tankar kring just undervisning.

Men nu, när dessa brasklappar ligger på bordet, ska jag kommentera själva frågan. Då kan man konstatera att såväl svensk som internationell forskning tyder på att lärare är olika bra på att undervisa. Detta är i sig inte så märkligt. För folk är ju överlag olika duktiga på saker, så även på att undervisa. Det som däremot kan kännas lite mer besvärande, är att skillnaderna är så stora. En gång i tiden (= före friskolereformen) gjorde man studier om lärare i Malmöregionen och vissa forskare från denna tid brukade skoja och säga att man kunde få den bästa och sämsta utbildningen i Malmö med 20 cm mellanrum. Avståndet avsåg väggen mellan två klassrum, med olika lärare på respektive sida om väggen. Om du som elev därför inte har slumpen på din sida, så att du både får föräldrar utan studievana och dessutom mindre duktiga lärare, då kommer du ut på andra sidan utbildningssystemet betydligt sämre rustad jämfört med de elever som fått både välutbildade föräldrar och duktiga lärare. Det finns forskning som pekar på att lärarens påverkan inte ska underskattas, vilket innebär att duktiga lärare i stor utsträckning förmår kompensera för elever med sämre förutsättningar.

Det finns också forskning som pekar på vad det är lärarna GÖR, som gör skillnad. Som jag skrivit tidigare, har man länge tänkt sig att det är lärarens ämneskunskaper. Men det stämmer inte. Enbart goda ämneskunskaper gör ingen bra lärare. Andra har tänkt sig att det är lärarens personlighet. Men även där har man misslyckats med att påvisa detta empiriskt. Skillnaden ligger i lärarens ämneskunnande i kombination med de pedagogiska metoder som används. Och här har man exempelvis visat att flera av de friare arbetsformer, där läraren har en alltför tillbakadragen roll (läs t.ex. om ”konstruktivistiskt inspirerad pedagogik” i Linderoths bok ”Lärarens återkomst”), inte är särskilt effektiva (OBS! OBS! OBS! Detta betyder INTE att läraren ska föreläsa för eleverna hela tiden; det betyder att BÅDE läraren och eleverna ska vara aktiva). Andra metoder, som exempelvis konstruktiv och framåtsyftande återkoppling, har däremot visat sig kunna ge stora effekter på elevers lärande. Problemet är att det är svårt att ge konstruktiv och framåtsyftande återkoppling (och, ja, det kräver ämneskunskaper). Studier har dels visat att vissa typer av ”mindre konstruktiv” återkoppling snarare kan ge negativa effekter, dels att huvuddelen av den återkoppling som ges i skolan är just av denna ”mindre konstruktiva” sort. I princip innebär detta att många lärare motarbetar sig själva, genom att ägna tid åt återkoppling som riskerar att ge noll eller negativa effekter på elevernas utveckling!

Vad ska man dra för slutsatser av detta? Jag föreslår bland annat att:

  1. Det är naivt att tro att enskilda lärare (eller lärarkåren för den delen) på egen hand kan skapa en effektiv undervisning. Det behövs forskning! Men…
  1. …det innebär naturligtvis också att denna kunskap behöver komma såväl lärarstudenter som verksamma lärare till del. Vi måste därför ha en lärarutbildning och ett fortbildningssystem som tar hantverket på allvar. ”Teori” för lärare är inte enbart sociologiska teorier, som det i stor utsträckning kommit att bli idag. Det är i första hand praktiska teorier om undervisning – som till exempel hur man ger konstruktiv och framåtsyftande återkoppling.

Så för att svara på frågan: Nej, jag tror inte att undervisningen är likvärdig. Inte på långa vägar. Detta beror dels på strukturella faktorer, där exempelvis kommunaliseringen och det fria skolvalet gett olika lärare olika förutsättningar. Men det beror också på att olika lärare är olika bra på sitt jobb, där jag menar att denna skillnad är alltför stor för att vara försvarbar. Jag anser också att detta är ett svek mot alla i skolan, både elever och lärare, eftersom denna skillnad till stor del beror på att våra lärare inte får en adekvat yrkesutbildning. En yrkesutbildning med fokus på: (1) praktiska teorier om undervisning och (2) en undervisningspraktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Annonser

En reaktion på ”Fråga om likvärdig undervisning

  1. Tack för dina kloka ord! Jag tycker det är märkligt att man inte kan säga något om lärares skicklighet eller rättare sagt skillnader i skicklighet utan att det blir ett arga protester. I alla andra yrken finns det bättre respektive sämre yrkesutövare. Så även inom läraryrket. Det man dock ska akta sig för är att utifrån några få lektionsbesök försöka bestämma kvalitén på enskilda lärares lektioner och undervisning och framför allt undvika att koppla detta till lönesättning. Däremot måste alla lärare hela tiden reflektera över sin egen undervisning och den effekt den har på eleverna. Där spelar det kollektiva lärandet en mycket avgörande roll, om den bedrivs på ett systematiskt och genomtänkt sätt, där lärare får tid att auskultera hos varandra och tid för att diskutera didaktiska frågor.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s